Berättelser och vittnesbörd

« Fler berättelser

Pär-Ola Malms gudomliga helande från ALS 1985.

Publicerad lördagen den 20 september 2008. Inskickad av Pär-Ola Malm.

Gåsvik 29 februari 2008.

Jag växte upp i en familj som sällan besökte kyrkan. Jag var konfirmerad i Svenska kyrkan. I skolan hade vi kristendomsundervisning i småskolan, folkskolan och senare även realskolan. Den undervisningen gjorde att jag hade en tro på Bibelns Gud.

Det dröjde emellertid många år innan jag sökte mig till en kristen frikyrkoförsamling. Efter många år för ett amerikanskt företag med arbetsuppgifter bakom den dåvarande järnridån med funderingar om det fanns en Gud eller inte, mötte jag 1980 en kristen brunnsborrare i Norge, vilken jag ville provocera. Denne brunnsborrare ”drämde jag till” med påståendet: ”Va´ så snäll och förklara det där med jungfrufödelsen”.

Svaret jag fick var mycket enkelt: ”Pär-Ola”, sa´ mannen, ”för människor är det inte möjligt, men för Gud är inget omöjligt”. ”Förresten fortsatte han, vet du om att det står i Bibeln att världens vatten skall bli surt.” Jag kände vid det tillfället till (1980) att sjöarna i Västsverige hade en surhetsgrad som låg lägre än apelsinjuice.

”Var står det?” frågade jag. ”Det står i det Nya Testamentet, men du får söka efter det själv”, blev hans svar.

Dessa ord förde till att jag själv började söka efter sanningen i Bibeln. Det står bl.a. att: ”Den som tror och låter döpa sig skall räddas.” Det står emellertid inte skrivet på vilket sätt den som tror, skall räddas.

För mig blev räddningen genom att jag blev svårt sjuk många år senare. Jag trodde inte att jag var sjuk. Jag var fullt övertygad om att det handlade om ryggradsproblem efter tungt arbete. Men så var det inte. Jag fick beskedet i slutet av oktober månad 1985 om att jag hade diagnosen A.L.S. då jag satt i rullstolen.

Den 31 oktober 1985 var jag fullständigt uppgiven och hade fullständigt förlorat min tro, men grep efter ett halmstrå och bad två äldstebröder komma till min sjuksäng på KS. Dessa bad för mig på kvällen. Jag hade ingen tro. Jag var uppgiven. Jag var förlorad.

Men på natten vaknade jag av att jag hörde en röst från ”himmelen” säga:

”Jag har sett dina tårar, jag har sett din vilja. Det kors som du bär är inte ditt. Vänd om och jag tar korset i ditt ställe”.

Plötsligt känner jag en våg som fullständigt forsar genom kroppen från huvud till tårna. Temperaturen stiger från 25 grader på fötter till 37 grader.

Jag visste om att det var Jesus, som var där och lyfte av mig bördorna och helade mig. På sju dygn ökade mina benmusklers kraft med 45%.

På februarilovet 1986 åkte jag slalomskidor i Årefjällen.

Helandet håller ännu!

Tack Jesus Kristus, Du som offrade Ditt liv för mig och gav förlåtelse för mina synder.

ED: Det Pär-Ola Malm skriver finns dokumenterat av läkare på både Karolinska Sjukhuset samt även
Danderyds Sjukhus.

868 besökare har läst berättelsen sedan den lades upp.

Skicka in din story också! Klicka här.

Topp av sidan